Min konstnärsbana började som målare med debututställning på Galleri Bacchus i Borås 1991. Sedan många år består min palett numera av stenar från olika delar av världen. Det kan vara röd eller gul persisk travertin, gråblå italiensk bardiglio, blå granit från Brasilien, skimrande alabaster från Volterra i Italien, svart labrador med blå ögon från Norge, fossilsmyckad Kinnekullekalksten, svensk diabas – kontrasternas mästare …
Sten väcker känslor. Varje sten är unik och lämnar sitt eget spår. Stenens karaktär följer med i skulpturen. Jag fascineras av hur mejselspår så lätt förändrar upplevelsen av stenens yta. Hur omedelbart ögat och handen registrerar minsta ny formbildning.
Förnimmelsen av något nytt och oupptäckt. Och därigenom lockelsen att våga fortsätta utforskandet, med risk att förlora det redan uppnådda. Gränsen mellan det meningsfulla och det meningslösa kan vara hårfin. Erfarenheterna av materialet får samspela med idéerna, känslan och intuitionen. Nyvunnen erfarenhet läggs till gammal.
Husets symbolstarka värde har länge intresserat mig. Det första högg jag ut någon gång på 1990-talet i klassisk Carraramarmor. Arbetet fortsätter i en ännu oavslutad process – mitt försök att utforska livet. I husets form finns det regelbundna och beräknade som är riskfritt och inger trygghet. Men jag vill också ha stenens naturliga ytor, oregelbundna och utmanande som ger de nödvändiga kontrasterna. Precis som livet självt.